den där fantastiska världen då allt är bättre än underbart

Idag hade mamma tjejkväll.. eller det är vad jag skulle kalla det i alla fall. Vindrickande, kex+ostätande blandat med skratt och prat. Det är ju precis så en tjejkväll ska vara. Resten av familjen flydde då till farmor där god mat serverades och en och annan pusselbit lades på sin möjligtvis tänkbara plats. Det är nämligen så att farmor fick ett tusenbitars pussel i julklapp av kusinerna mina. 

Mina ben for sedan iväg mot Bergman's. Bokstavligen. Jag druttade på ändan för andra gången denna kväll och det var inte speciellt mjukt. Det kunde lika gärna varit tjugo. Kommer nog ha ett stort blått märke på min högra rumphalva imorgonbitti. Finns ju i och för sig en viss charm med det också. Det blev mysigt filmtittande med fina människor. Mary and Max. Otroligt bra, fantastisk film om galna fasoner, om vardagens oresonliga tillvaro, om det vi alla är, rädda för den verklighet vi tycks och tros leva i. 

så vackert mina nyblivna (för en dag sedan ett par vanliga halkriskfyllda skor) steppskor, fortfarande fyllda med halkrisk klapprar mot isen. mindre vackert blir det när min kropp blir en ännu större steppsko och klapprar lite mindre vackert mot isens hårda yta. Blåmärken är fint. Blå är ju ändå min favoritfärg.

badonkadonk

Kommentarer

Skriv din kommentar till inlägget här:

Namn:
Kom ihåg?

Mail:

Blogg:

Kommentar:

Trackback
Maria.